a metamorphoses story

Adventsmöte

Morgonmöte: ”Vi skall sälja mera (o.k.s. ‘erbjuda service’)!”, deklarerar Kotletten exalterat. Han har ju varit på utbildning nyligen… You can’t blame him… Resten av mötet minns jag disigt med ord som ”sälj, sälj, sälj, titta jag pratar, ooo-vad jag pratar, jag älskar att prata mer, jag har en ny Bosskostym, kundfokusering, service…”. Har vi någonsin fått ut något konkret av dessa så kallade möten?

Någonstans mitt i allt dravel påkallades min uppmärksamhet av Kotletten och en till Excelarksanalytiker. Oförskämt tyckte jag personligen — satt ju som bäst och fantiserade något så förträffligt med blicken fäst i en fjärran punkt. November-månads Tävling var avgjord, och vem toppade den rankinglistan, om inte yours truly… Måste sägas att det inte finns något värdigt sätt att ta emot beröm och tillhörande klapp-lapp. Än värre blev det när de räckte fram den ‘åtråvärda’, guldsprejade kontorsprylen; sådär på nära håll verkade den verkligen utlova både cancer och spetälska, såväl som en gäckande förnedring. Vad man känner sig uppskattad. [En i och för sig ovidkommande bieffekt av sprayandet av nämnda kontorspryl var att den hade slutat fungera. Extra kul.]

Självfallet kom den oundvikliga frågan, ”Har du några tips på hur man kan förbättra sina resultat och prestera bättre?”, varpå mitt svar löd, ”Jag har faktiskt upptäckt att resultaten visar en drastisk förbättring om man dyker upp och jobbar under arbetstid.” Säg det utan omsvep och folk tror att du skojar. Allvarligt.

Kotletten utstötte några märkliga ljudkombinationer som man i brist på annat kunde tolka som skratt. Var inte medveten om att det var roligt? Ord som ”jobb” och ”arbete” uppfattas uppenbarligen som skämt här. Vad trevligt. Betyder det att ni skall gå och fika nu — förbättra de där resultaten och så?

Som ett tecken på min omätbara uppskattning lade jag senare min fina Trofé i en av de gamla matlådorna. På baksidan av Trofén har jag tejpat fast en utskriven och laminerad lapp med texten,”Eat My Shorts” [orkade inte komma på något mer finurligt]. Matlådan fylldes sedan med vatten, lades in i frysen med locket på och en post-it: ”Rör ej!”. Inte för att någon använder frysen, än mindre såhär års. Just to be on the safe side though… Den får serveras kall på Dagen-D. Barnsligt? Självfallet. Men man måste ju ta igen all skoj man har missat.

För övrigt så kommer jag hädanefter att hålla en egen variant av Adventskalender som går ut på att bete mig precis som jag känner för stunden en gång varje dag. Huruvida det är tillbörligt eller ej, accepterat eller ej, smart eller inte — spelar ingen som helst roll. Idag provade jag en mildare variant, som nämnts ovan. Det är lite svårt att bara hoppa in och köra, man har ju automatiska spärrar. Men som man säger; övning ger färdighet!

Ljuset i mörka tider. Härligt med advent… det betyder ju ”ankomst”… Det som komma skall. Avnjutes med fördel med en martini; rörd, tre oliver.

 

Annonser

2 svar

  1. Ping: I Quit (v. 2.0.) « The Dandy Lion Pages

  2. Ping: Adventskalendern Omnibus « The Dandy Lion Pages

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s