a metamorphoses story

Hasselblad

Om man bara fick införskaffa en enda kamera, foresaking all others, så skulle det bli en Hasselblad… En praktisk skönhet, med en meritlista som bland annat inbegriper posten som den första kameran på månen… Hur många kan ha en sådan elevator pitch?

Dokumentera historia, med historia…

Dessutom är den inget slit-och-släng objekt, utan snarare en följeslagare genom livet. Lite som min ärvda gamla Praktica PL Nova I B, en mekanisk trotjänare som bl.a. har varit med om att dokumentera såväl Väst- som Östtyskland under 60-talet. Det är historia och karaktär i symbios. Mitt exemplar fungerar fortfarande med precision, är stabil och krossar den gamla Prakticamyten. Använder lite olika linser med den, originalet var länge sedan man använde, men det är den enda ändringen den utsätts för. Dess gamla originalrem i läder bär på tidens äventyrliga patina. Följer nog med på min PQT [post-quitting-travels] också. Synd att det skulle se lite misstänksamt ut att dyka upp med en kamera på uppsägningsdagen, också känd som Dagen-D. Hade annars varit obetalbart att fånga minerna.

Annonser

2 svar

  1. Fast var den verkligen på månen? Flaggorna, du vet.
    Men jag håller med dig. En bra kamera är något speciellt. Kan inte förmå mig att gå över till digitalt än. Jag vet att kvaliteten är bra, att jag inte skulle kunna se skillnad längre. Men ändå. Mekaniken. Att teckna med ljus ska vara en kärlekshistoria mellan ljuset, prismorna och filmens kemiska korn.
    Fina stämningar du fångat.

    29 november, 2010 kl. 11:10

    • Vad vore dagen utan den sedvanliga dosen misstänksamhet mot allmänt vedertagna ”sanningar”? Danke!

      Har också en förkärlek för den äldre tekniken; känns som om man har mer kontroll över allt själv. Pilla, justera och allmänt nörda ned sig. Även om det alltid kommer att vara min första kärlek, så har jag dock börjat uppskatta även digitala. Som med allt annat så är det vanan som influerar preferenserna. Det skall dock till mer hos en modern digitalkamera, för att klara den standard en gammal 50-årig trotjänare lyckas med. Inga små färglada saker i fickformat m.a.o.

      29 november, 2010 kl. 21:19

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s