a metamorphoses story

Höstsonat med knorr

Egentligen är det ett vidunderligt vackert stycke baserat på en fåtal handskrivna kråkfötter som efterlämnades av den venetianske kompositören Tomaso Albinoni (1671-1751), Adagio i G-Moll. Stycket komponerades alltså egentligen till stora delar av musikvetaren Remo Giazotto under 1900-talets första hälft.

Kom att tänka på stycket av två andledningar; 1) den tunga, kyrkliga något släpande takten påminner mig om jobbet och dess befolkning, 2) de lättare stråkarna inger en lätt hopp om frihet och lugn från trögheten. För övrigt påminner det mig av någon anledning också om Thomas Manns Döden i Venedig. Läsvärd!

Från A till B: idag fick jag lunch kl. 13:00. Den knappögda Ärkegrisen fick sin knorr i kläm när jag i morse påpekade att lunchschemat dels hade fått till vana att bli kroniskt försenat, och dels att alla andra fick ambulerande tider, utom jag som av någon outgrundlig anledning alltid har fått lunchtider efter kl. 13:00.

Kan det ha något att göra med att jag tog över en del av hennes arbetsuppgifter så att hon idag inte har en befogad anledning att skylta med hur mycket hon har att göra? Kan ju låta meddela att det inte direkt var kärnfysik. Jobbar idag på tre olika avdelningar, och arbetar fortfarande av arbetsbördan snabbare än alla andra som har det som heltidssysselsättning. Finner det ytterst märkligt.

Faktum är att fyra månader in i min anställning så bad jag om att få fler arbetsuppgifter i och med att jag ständigt låg i riskzonen för ett allvarligt komatöst tillstånd. Formulerade detta självfallet genom att istället pedagogiskt peka på andra fakta, nämligen att ansvariga på våra tre avdelningar ständigt klagade över hur stressade de var och hur mycket de hade att göra. Mind you, även om jag mest sett dem kackla i fikarummet och prata dingdong än sitta på sina respektive avdelningar och arbeta. Samtidigt skickar de ut någorlunda hotfulla varningsmail om att de inte får störas, ty de har mycket att göra.

”Vad vi har här är en snedvriden resursfördelning som agerar bromsande för vidare utveckling och medför en betydande kvalitetsförsämring som i slutändan kommer att synas utåt också”, förklarade jag sakta för Excelarkschefen [the mother of all Excelarksanalytiker] så att det kunde sjunka in. Sagt och gjort. Dagen efter fick jag clearing för mer än vad jag hade bett om. Smärtfritt, tänkte jag.

Inte för att det hjälpte mycket. Pendlar fortfarande mellan den glasartade, lätt vakanta blicken och sömnkalas. Verkar som om alla överdramatiserar sina arbetsuppgifter till att det handlar om rikets säkerhet, ekonomiska välstånd och världens överlevnad som vilar på deras axlar. Det är inte svårt, det går snabbt att göra och sedan finns det inte mer att göra. End of story. Bluffen är synad. Det de sitter och tjurar över i sina hemliga, inglasade kontor är inte big business. Men måste erkänna att kulissen är rätt mycket Wall Street… – d.v.s. – imponerande för den som inte vet bättre.

Hur som! En dag, fyra månader in i min anställning, kommer Ärkegrisen trampande, är jobbigt grisrosa i ansiktet, och grymtar surt på sitt rotvälska till sydostsvenska ö-mål, ”Döu foår einte joåbba boårt allt, väjt döu däjt?”. Efter en kortare tolkningspaus höjer jag frågande på ena ögonbrynet. Hon behagar skämta? Får inte? Nej. Tydligen hade hon stannat upp mellan snaskandet och pratandet, tagit sig till sitt skrivbort för att hämta mer proviant, för en gångs skull tryckt upp trynet mot skärmen och sett att jag hade arbetat bort allt. Det kunde icke accepteras! Vad skulle alla nu skicka ut varningsmail om att de inte fick störas? Hur skulle de kunna hålla betalda kafferepsdagar på arbetstid? Skandal!

Sedan den dagen har jag haft den grisen i trygg säckförvaring. Arbetar medvetet bort allt bara för att knipa dit dem. Ärkegrisen å sin sida ser till att jag inte får äta, kanske med förhoppningen att jag arbetar långsammare då? Eller försöker hon månne banta ned mig till en liten vårrulle och sluka upp mig ? *ryser*

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s